S\u00e4m \u00e4r en modern isolerad variant av det gammalnordiska ortnamnet S\u00e6heimr. Rester av detta traditionsrika ortnamnet finner vi igen i m\u00e5nga platser i dagens Skandinavien.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e6heimr, S\u00e6heim, S\u00e6m, Semb, Seim, Seime, Seem, Siem, Siim, Sim, S\u00f8m och S\u00e4m \u00e4r alla namn som kommer fr\u00e5n S\u00e6heimr ( S\u00e4mhem).<\/p>\n\n\n\n
Traditionellt sett har dessa namn blivit tolkade till ganska enkel betydelse: bos\u00e4ttning vid sj\u00f6n \u2013 Sj\u00f6 + hem = bos\u00e4ttning vid.<\/p>\n\n\n\n
D\u00e5 Birgit Maixner s\u00e5g p\u00e5 metallfynden fr\u00e5n tre S\u00e4m-platser blev hon emellertid s\u00e4ker p\u00e5 att namnet betyder mycket mer \u00e4n en rent geografisk beskrivning av landskapet.<\/p>\n\n\n\n
Det var inte bara namnen som var lika, det var ocks\u00e5 gjort samma typ metallfynd p\u00e5 platserna. Alla hade fynd som tyder p\u00e5 handel och produktion f\u00f6r exempel mynt, vikter och produktionsavfall, f\u00f6rklarar hon.<\/p>\n\n\n\n
Med ett slog det mig att S\u00e6heimr ( S\u00e4m) kan ha varit ett stereotypt ortnamn, som h\u00e4nvisade till sj\u00f6handelsplatser fr\u00e5n j\u00e4rn\u00e5ldern.<\/p>\n\n\n\n
D\u00e4rifr\u00e5n \u00e5terstod det bara en enorm m\u00e4ngd arbete f\u00f6r att bevisa att hennes teori st\u00e4mde.<\/p>\n\n\n\n
Maktcentrum<\/strong><\/p>\n\n\n\n Spr\u00e5kforskare menar att stadsnamn som slutar p\u00e5 –hem<\/em> <\/em>eller heim <\/em>\u00e4r av Skandinaviens \u00e4ldsta. De dateras i huvudsak till romersk j\u00e4rn\u00e5lder, ca. \u00e5r 0 till 400 e.Kr. och folkvandringstid ca. 400-550 e.K<\/p>\n\n\n\n Forskarna har l\u00e4nge varit medvetna om att namnet S\u00e6heimr har varit kopplat till platser med makt.<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5n sagan k\u00e4nner vi bl.a. tv\u00e5 norska kungsg\u00e5rdar med namnet S\u00e6heimr. Den ena l\u00e5g i Alver, Nordhordland p\u00e5 platsen som idag kallas Seim, och den andra Sem i Vestfold.<\/p>\n\n\n\n Ortnamn \u00e4r som fossiler i landskapet. De ber\u00e4ttar f\u00f6r oss historien om forntiden. Likv\u00e4l hade ingen gjort en n\u00e4rmare kartl\u00e4ggning av platserna med namn av S\u00e6heimr, f\u00f6r att se om detta namn hade en betydelse ut\u00f6ver det geografiska, f\u00f6rklarar forskaren.<\/p>\n\n\n\n Birgit Maixner ville testa sin teori och startade med att samla in S\u00e4m-varianter fr\u00e5n hela Skandinavien.<\/p>\n\n\n\n Hon fann totalt 54 namn \u2013 fr\u00e5n Ribe i s\u00f6dra Jylland till Grong i norra Tr\u00f6ndelag. Flest fann hon i Norge och alla namn, f\u00f6rutom ett, \u00e4r i bruk idag. D\u00e4refter kontrollerade hon om det var gjort n\u00e5gra arkeologiska fynd eller unders\u00f6kningar p\u00e5 dessa platser. Jag har uppdagat att m\u00e5nga S\u00e4m-hem-st\u00e4der l\u00e5g i n\u00e4rheten av k\u00e4nda centralplatser fr\u00e5n j\u00e4rn\u00e5ldern. Allts\u00e5 omr\u00e5den d\u00e4r politiska, administrativa och religi\u00f6sa funktioner var samlade, f\u00f6rklarar Maixner.<\/p>\n\n\n\n Det st\u00e4mmer \u00f6verens med spr\u00e5kforskarnas datering av namnet. Det ser inte ut som om det har uppst\u00e5tt nya S\u00e6heimr efter j\u00e4rn\u00e5ldern, men flera platser har likv\u00e4l beh\u00e5llit sin funktion som handelsstad, ut\u00f6ver vikingatiden och delvis ocks\u00e5 i tidig medeltid.<\/p>\n\n\n\n Datering \u00e4r extra sp\u00e4nnande, sedan vi f\u00f6r ett par \u00e5r sedan knappt k\u00e4nde till en enda handelsplats fr\u00e5n \u00e4ldre j\u00e4rn\u00e5ldern i Norge. Namn som Kaupang, Lahelle och Laberg har pekat ut handelsplatser fr\u00e5n vikingatid och medeltid, men vi har saknat det samma f\u00f6r perioden f\u00f6re, f\u00f6rt\u00e4ljer Maixner. Ortnamnet utg\u00f6r allts\u00e5 ett viktigt verktyg f\u00f6r att ta reda p\u00e5 var det \u00e4r sannolikt att finna kulturminnen fr\u00e5n j\u00e4rn\u00e5ldern.<\/p>\n\n\n\n Maixner d\u00f6ljer inte att hon g\u00e4rna skulle testa sin teori n\u00e4rmare genom arkeologiska unders\u00f6kningar. Det finns flera lovande kandidater i Tr\u00f6ndelag som hon g\u00e4rna skulle se n\u00e4rmare p\u00e5, t.ex. kan Sem i Verdal och Sem vid <\/p>\n\n\n\n Lekdalsvattnet t\u00e4nkas ha varit liknande handelsplatser f\u00f6rknippade med den rika j\u00e4rn\u00e5ldersmilj\u00f6n som en g\u00e5ng fanns i denna region.<\/p>\n\n\n\n Hon till\u00e4gger att detta ocks\u00e5 visar att det finns en stor outnyttjad potential f\u00f6r forskning ortsnamnsforskning och arkeologi.<\/p>\n\n\n\n Dessv\u00e4rre har den professionella intresset inom ortnamnsforskningen minskat de senaste \u00e5ren, och det \u00e4r f\u00e5 som forskar p\u00e5 stadsnamn i Norge idag. Det \u00e4r synd n\u00e4r man ser hur mycket kunskap som ligger i detta. Maixner tycker att ortnamn p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r som fossiler i landskapet. De ber\u00e4ttar historier om forntiden f\u00f6r oss, s\u00e5 l\u00e4nge vi vet hur vi ska tolka dem.<\/p>\n\n\n\n Mycket sp\u00e4nnande<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det Maixner har gjort h\u00e4r \u00e4r ganska intressant. Hon har unders\u00f6kt om man kan se vissa arkeologiska likheter f\u00f6r en namnbildning. Det har aldrig gjorts ordentligt tidigare, och resultaten \u00e4r ganska \u00f6verraskande.<\/p>\n\n\n\n Det s\u00e4ger Peder Gammeltoft, som \u00e4r akademisk ledare f\u00f6r spr\u00e5ksamlingarna p\u00e5 Universitetet i Bergen och dessutom har forskat p\u00e5 ortnamn i vikingatidens kolonier.<\/p>\n\n\n\n Namn\u00e4ndelsen S\u00e6heimr kan tydligen s\u00e4ttas in i sammanhang med ett maktcentrum, utan att namnet i sig sj\u00e4lvt syftar p\u00e5 makt, hierarki eller liknande, s\u00e4ger Gammeltoft.<\/p>\n\n\n\n Detta betyder, enligt Gammeltoft, att Birgit Maixner har funnit tecken p\u00e5 att vissa sociala funktioner under j\u00e4rn\u00e5ldern fick namn efter en icke-explicit (icke- tydlig) <\/em>modell, snarare \u00e4n att namnet direkt syftade p\u00e5 platsens funktion.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r mycket sp\u00e4nnande. Likv\u00e4l ska man inte l\u00e5ta sig f\u00f6rblindas mer \u00e4n att man \u00e4r klar \u00f6ver att det \u00e4r en teoretisk rekonstruktion av forntiden. Vi kan inte vara helt s\u00e4kra p\u00e5 att detta \u00e4r det som var d\u00e5, men resultaten ser b\u00e5deh\u00e4pnadsv\u00e4ckande och \u00f6vertygande ut.<\/p>\n\n\n\n Referenser<\/em><\/p>\n\n\n\n Journal of Maritime Archelology: S\u00e6heimr: just a Settlement by the Sea? Dating, Naming Motivation and Function of an Iron Age Maritime Place Name in Scandinavia, av Birgit Maixner<\/p>\n\n\n\n websida: https:\/\/<\/u>www.ntnu.edu\/employees\/birgit.maixner<\/a><\/em><\/p>\n\n\n\n \u00d6versatt av Arne Johansson<\/em><\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"http:\/\/swedenroots.se\/semb\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/birgit.jpg\")
![\"\"](\"http:\/\/swedenroots.se\/semb\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/karta-725x1024.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n