Ada Konstantia Nilsson  

född 21 sept 1872 i Södra Säms församling
död 23 maj 1964 i Julita församling, Södermanland.
Föräldrar: Hans Petter Nilsson, f. 1/1 1829
och Albertina Juliana Hulander, f. 8/1 1842
Syskon:
Nils Hjalmar, f. 8/2 1864
Ebba Susanna, f. 15/6 1865
Anna Theresia Alida, f. 7/4 1869

Ada Nilsson, var läkare och kvinnosakskämpe

Hon föddes på gården Toarp i Södra Säms församling,  Västergötland.
Hennes far dog 1 januari 1885 och hon skickades till Stockholm där hon började på Lyceum för flickor.
Efter studentexamen 1891 utbildade hon sig till läkare vid Karolinska institutet och
blev därefter medicine licentiat år 1900. Hon kom att ägna mycket kraft åt
kvinnosjukdomar och sexualupplysning. 1907 var hon med om att bilda Kvinnornas
diskussionsklubb, en opolitisk förening i Stockholm.

Hon var också en av
initiativtagarna till Frisinnade kvinnor som bildades 1914 under parollen ”Mot
krigspsykos, för demokrati och kvinnans likställighet!”. Hon tjänstgjorde under
många år som skolläkare och barnhemsläkare, samtidigt hade hon en egen praktik i
Stockholm.

Ada Nilsson ingick i den grupp av fem kvinnor som 1925 bildade den
kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad. De övriga var Elin Wägner, Elisabeth
Tamm, Kerstin Hesselgren och Honorine Hermelin.

Samma fem kvinnor startade 1923
tidskriften Tidevarvet med Ada Nilsson som ansvarig utgivare.
Tidevarvets redaktion flyttade efter en tid till hennes hus på
Triewaldsgränd 2. Huset kom att kallas ”de fem fronternas hus”. Fronterna som
avsågs var: kvinnofrågan, fredsfrågan, jordfrågan, befolkningsfrågan och den
egna liberala linjen. Sina sista år tillbringade hon hos Honorine Hermelin på
Lilla Ulfåsa i Fogelstad.

Ada Nilsson som ung, i skolmössa, med en växt i handen och en portör över axeln.

Ada Nilsson, som student.
Hon tog studenten 1891 och läste sedan till läkare i Uppsala.
Där anslöt hon sig till studentföreningen Verdandi.
År 1900 blev Ada medicine licentiat.

Ada Nilsson och hennes två systrar.

På bilden ovan ser vi Ada  till vänster, tittar mot kameran.

Ada Nilsson och skålande vänner.

Ada Nilsson och hennes äldre systrar.

Ada Nilsson beskrivs genomgående som charmerande, temperamentsfull, handlingskraftig och initiativrik. Hon kallades den ”goda människan” för sin benägenhet att hjälpa, trösta och ställa till rätta för patienter och vänner som trasslat till det för sig.

I hennes väsen fanns en blandning av storslagenhet och vardagsnärhet, av galghumor och vemod, av stor arbetskapacitet och förmåga till avkoppling. Adas hem var en blandning av läkarmottagning, litterär salong och konspirationsnäste. Under båda världskrigen engagerade hon sig för flyktingarna och under det andra för diskriminerade judar och nödlidande i krigshärjade länder och mot de tyska soldattågens transporter genom Sverige. I hennes hem odlades vänskaper och kontakter mellan människor från de mest skilda områden och intressesfärer.
Adas förmåga att skapa och vidmakthålla vänskapsförhållanden, särskilt med kvinnor, är väldokumenterad. Vänskapen med Ebba v Redlich, Oskar Levertins  andra hustru, har Ada skildrat,  och om sin vänskap med Alexandra Kollontay skrev hon en serie artiklar i tidningen Vi (1961).

Brodern Nils Hjalmar Nilsson, född 8/2 1864
död 2/4 1891 i Klara församling, Stockholm.
Han var agronom.

Systern Ebba Susanna Nilsson, född 15/5 1865
död 19/5 1953, Borås
Hon var kassörska.

Systern Anna Teresia Alida Nilsson, född 27/4 1869
hon var teckningslärarinna i Malmö Sankt Petri församling år 1900.

Fotografier från Göteborgs universitet

Gravstenen finns på Gällstads / Södra Säms kyrkogård
Den anses ha kulturhistoriskt värde och kommer att bevaras.
Däremot: de övriga gravstenarna för föräldrarna och syskonen…..
De kommer att fraktas bort………!