månadsarkiv: augusti 2014

Vegbyortens Hembygdsförening

Den 4 juni 1970 beslutades att bilda en hembygdsförening i Vegby
för socknarna Finnekumla och Södra Säm.

Föreningen har sin huvudsakliga verksamhet och det mesta av sitt byggnadsbestånd i den vackert belägna hembygdsparken c/a 150 meter öster om vattentornet i Vegby.

Den första byggnad som uppfördes på området var Finas stuga som stått på mark tillhörande Bosgården i Säm. Stugan invigdes på sin nuvarande plats 1973.

 

Nästa byggnad var en förrådsbyggnad innehållande förråd, vedskjul och utedass. Året var  1976 och byggnaden fick en plats strax söder om Finas stuga. Placeringen på förrådet ansågs störande för den närliggande stugan och flyttades därför 1979 till en plats norr om stugan.

År 1983 revs och flyttades en stuga som fanns på Hästhagen i Säm och som ägdes av Ejnar Gustavsson. Stugan var i mycket dåligt skick och dessutom vandaliserad så därför inköptes en liknande stuga i Nittorp för att ersätta murkna och saknade delar i Liljas stuga.


Ejnar Gustavsson, född 1920, och hans mor Anna bodde kvar i stugan till 1948. Orsaken till att stugan hamnade i hembygdsparken var att Ejnar, som numera bor i Finland, skänkte stugan till hembygdsföreningen. 1984 invigdes stugan på sin nuvarande plats.

 

Hembygdsföreningens ladugård kommer från ett torp i Finnekumla som hette Nylyckan som  ägs av Hans Pettersson på Lyckorna. Ägaren skänkte ladugården till hembygdsföreningen som nedmonterades  1988 och stod färdig för invigning 1989. Vid ladugårdens östra gavel uppfördes också ett nytt utedass.

En affärsbyggnad fick letas fram, då föreningen blev erbjudna inredningen och en del osålda varor i f.d. Löngårdhs affär. Beslutet blev att bygga till den befintliga förråds-byggnaden till ungefär dubbla storleken. I och med tillbyggnaden kunde vedbod och utedass tas bort då dessa utrymmen nu finns på annan plats.
Förrådsdelen försågs invändigt med en väggbeklädnad av spåntad panel och används nu som museum där bl.a. ”Kalle på Kullen”s skomakeri förvaras.

I affärsdelen, som invändigt är klädd med pärlspåntad panel från en riven del av magasinet på Vegby station, förvaras förutom inredning och varor från Löngårdhs, ett postskåp och en apparat för stämpling av tipskuponger m.m. från Folke Bengtssons affär i Säm.

Hantverksstugan uppförd 1997 består av en enda stor lokal och inrymmer bl.a. Carl Johanssons bleckslageri, Bodvards kardmakeri m.m.

Förutom byggnaderna i hembygdsparken har föreningen också svarat för upprustning av en s.k. jordkula belägen på en höjd söder om Sämbyn. Upprustningen pågick under 1994-95 och jordkulan invigdes den 3 september 1995.

Ett annat projekt är upprustningen utmed den s.k. Körkevägen/Prästavägen som har sin sträckning mellan Bosgården i Säm och Gårdö i Gällstad. På sträckan fanns på sin tid en hel del grindar, som tidigare kallades för le. Upprustningen bestod i att alla ”leastolpar” har rests upp och att alla dessa platser försetts med namnskyltar på den ursprungliga benämningen.

Vidare har ett gammalt le anskaffats och hängts upp för att visa hur ett sådant kan ha sett ut. Stenmurar har också rensats från växtlighet och restaurerats. Sträckan är en utmärkt gång-och cykelled på c/a 2,5 km.
Vill du ha guidning på sträckan kan du fråga Arne Johansson, tel. 0321-725 36.

Jordkulan

jordkula

 

Platsen där jordkulan finns är belägen c/a 200 m. väster om Kvastbacken i Södra Säm och kallas för Skogås. På den numera skogbeväxta platsen mitt ute på den närliggande åkern fanns också ett bostadshus där en barnfamilj bodde.
Orsaken till att jordkulan uppfördes var att makarna ej längre kunde bo under samma tak. Vilken av dem som måste flytta till jordkulan är i dag lite oklart. På denna plats finns i dag två stycken välbevarade jordkällare. Härifrån har du också en vacker utsikt mot norr över Sämbyn.

Både inne i och utanför jordkulan finns bord och sittbänkar där du kan njuta av innehållet i din medhavda kaffekorg.
För att hitta till platsen från Vegby-hållet åker du till Södra Säm, svänger av på vägen mot Månstad öster om Sämsjön. Avtagsvägen till jordkulan finns mittemot f.d. södra småskolan i Säm c/a 500 m. söder om landsvägsbron över Sämån. Kommer du söderifrån från Månstad åker du vänster i vägkorsningen där den ena vägen går mot Gällstad. Vid slutet av den sista utförsbacken c/a 1100 m. efter korsningen finns avtagsvägen mot jordkulan.

Adelina Charlotta Karlsson, Ekholmen

Adelina Charlotta Karlsson
född 6 december 1892, Ekholmen, Södra Säm
död 19 maj 1931, Intorp, Gällstad

Adelina from Ekholmen,

Adelinas föräldrar var Klas Herman Karlsson och Lovisa Henrietta Magnusdotter
Syskon var:
Karl Albert född 8/8 1890
Jenny Kristina, född 8/1 1895, död 4/2 1895

Jenny Henrietta, född 26/4 1896
Justina Natalia, född 22/9 1898
Axel Helmer, född 7/7 1901
Elin Gunhild, född 30/1 1904, död 12/5 1904

Adelina and husband

Adelina var gift med Ragnar Valentin Gustavsson
född 4 juni 1887, Grönahög
död 7 februari 1960, Berga, Gällstad

Vigseln ägde rum 6 maj 1911, Gällstad
Kyrkoherde Ragnar Thomaeus var vigselförrättare

Anna Margareta Karlsohn, operasångerska

Anna Margareta Karlsohn
född 3 mars 1852
skolhuset, Gällstad
död 27 november 1935
hovförsamlingen, Stockholm

Föräldrar: Andreas Karlsohn,  lärare i och organist i Södra Säm och Gällstad.
och Eva Marie Berndtsson

Anna Karlsohn, operasångerska Anna Karlsohn, operasångerska, 3

 

Organistexamen i Skara 1867,
inträdesexamen till musikkonservatoriets i Stockholms organistklass sept. 1871,
studier där 1871— 1873,
medlem av Nya svenska damkvartetten,
elev vid konservatoriets sångklass 1875—1878,
debuterade vid Kungliga teatern 18 okt 1878,
engagerad där 1 dec 1879—31 dec 1911

Sin första musikutbildning fick Anna  för fadern och efter organistexamen skrevs hon 1871 in som elev i orgelklassen vid musikkonservatoriet i Stockholm. Av ekonomiska skäl tvingades hon efter några år avbryta utbildningen och turnerade sedan två år i Skandinavien och  Nordeuropa som medlem av Nya svenska damkvartetten. Vid återkomsten till konservatoriet övergick hon till sångklassen, där hon fick Julius Günther till lärare.

Efter debuterna som Cherubin i Figaros bröllop 78 samt Siebel i Faust o Zerlina i Don Juan året därpå stod det klart att teatern i Anna fått en verklig tillgång i det lyriska sopranfacket. En recensent skrev om hennes Cherubin: ”Hon lät höra en ganska angenäm röst med klar klangfärg och rörde sig särdeles obesvärat på scenen”.
Alldeles särskilt blev hon specialist på pojkroller och på hennes repertoar fanns utöver de redan nämnda bl a Stefano i Romeo o Julia,
Jemmy i Wilhelm Tell,
Benjamin i Josef i Egypten,
Urbain i Hugenotterna och Benito i Spanska studenter samt åtskilliga andra goss- o pageroller.

Långt uppe i 50-årsåldern var hon den självskrivna framställaren av många av dessa partier och enligt en uppgift skall hon ha framträtt lika ofta på teatern i manlig som kvinnlig dräkt, vilket dock torde vara en överdrift. På hennes långa rollista stod även många flickroller, t ex
Micaela i Carmen,
Ännchen i Friskytten,
Anna i Muntra fruarna i Windsor,
Irma i Muraren,
Inez i Afrikanskan,
Marcellina i Fidelio och Susanna i Figaros bröllop.

Anna framträdde även i flera kvinnliga huvudroller, bland vilka kan nämnas
Lady Harriet i Martha,
Rosina i Barberaren i Sevilla,
Bertha i Nürnbergerdockan
och Prinsessan Nemea i Konung för en dag. Någon riktig primadonna var hon aldrig, därtill saknade hon inte minst figur och pondus. Det vokala utförandet erkändes dock alltid och i pressomdömena får hon i olika variationer beröm för sin ”klara o renklingande, något spröda stämma o sin särdeles lediga koloratursång”.
I samband med Anna´s kvartssekeljubileum vid teatern — hon var då 51 år gammal — skriver en tidning: ”Ännu står hon ej de yngre scenkamraterna efter om det gäller en koloraturtävlan, såsom t ex Philines parti i Mignon”.

Minst tycks hon ha passat i allvarliga roller som Elvira i Den stumma från Portici och Don Juan, Mathilde i Wilhelm Tell och Adal-gisa i Norma. Hennes glada humör o utseende var där närmast en belastning, och hon saknade förmågan till tillräcklig variation i mimik och spelsätt.

Vid konung Oscars 25-årsjubileum den 18 sept. 1897 erhöll Anna Karlsohn medaljen »Litteris et artibus», och i februari 1910 blef hon associé af Kungl. Musikaliska Akademien.

I en intervju i samband med avskedet från teatern säger Anna: ”Hovmarskalken Edholm, som var operachef vid min debut kände sig nog lite tveksam i frågan om mig: vad skola vi, tyckte han, göra med den där magra flickan”.
Under sina 33 år vid Operan kom emellertid Anna att bli till oerhörd nytta. Hon framträdde enligt egen utsago vid 2369 föreställningar och åtskilliga säsonger, särskilt kring 1890, gjorde hon över hundratalet föreställningar. Vid fyllda 60 år tog hon för alltid avsked från publiken som Marcellina i Figaros bröllop, en av de många ”gumroller” hon utförde de sista åren.

Anna Karlsohn, operasångerska, 2Andreas Karlsohn,organist,  Eva Maria och barnen

Gravstenen finns på Gällstads / Södra Säms kyrkogård

Andreas Karlsohn, lärare och organist

Södra Säms och Gällstads lärare och den förste organisten i församlingen.
Andreas Karlsohn
född 11 februari 1816, Norra Sandsjö
död 13 augusti 1906
Aspliden, Gällstad

 

Han gifte sig med Eva Maria Berndtson 3 december 1849.
Eva Maria var född 28 maj 1822, Strömstad

Barn:
Carl Edvard, född 1 sept. 1850
Anna Margareta, född 10 mars 1852
Klas Magnus, född 9 oktober 1854
Frans Johan, född 20 oktober 1857
Per Bernhard, född 22 september 1860
Aurora Carolina, född 31 oktober 1862

……………

Vid 19 års ålder började Andreas Karlsohn idka musikaliska studier och 1838 avlade han organistexamen vid Musikaliska akademien.
År 1844 började han på Växjö folkskollärarseminarium, varifrån han utexaminerades redan 1845.
Efter vikariat i Sandsjö och Hjo erhöll han ordinarie anställning som folkskollärare i Gällstad .
Gällstads skoldistrikt omfattade även Södra Säm och Fnnekumla, där han de första 25 åren var ensam folkskollärare.
År 1849 fick Gällstads kyrka sitt orgelverk och Karlsohn blev då organist, en befattning som han innehade till sin död 1906.
År 1899 tilldelades han silvermedalj för långvarig och trogen tjänst.
Han hade då varit organist i 50 år.

Andreas Karlsohn,organist, Eva Maria

Gravstenen finns på Gällstads Södra Säms kyrkogård.