Ortnamnen i Älvsborgs län
på offentligt uppdrag utgivna av Kungl. Ortnamnskommittén
Del VII: 1 Kinds Härad norra delen, Stockholm 1919
SÄM I äldre jordeböcker upptagas de tio nuvarande gårdarna. Alla gårdsnamnen äro gamla. – Namnet är sammandraget av ett ursprungligt Sähem, där första ledet är det fornsvenska sä ’sjö’ och sista ledet hem i dess ursprungligaste betydelse ’vistelseort, bygd’. Anledningen till benämningen är att söka i den byn belägna sjön, som nu heter Sämsjön. Vid Säm Ågården har man funnit rektangel satta stenhällar, som tydligen utgjort en hällkista.
Namnet nämns:
1307 Sääm för första gången
1314 Säms socken i Svenskt diplomatarium (medeltidsbrev)
1346 Säm i Svenskt diplomatarium (medeltidsbrev)
1481 Säm i Handlingar rörande Skandinaviens historia
1517 i Historiska handlingar
1530 i Historiska handlingar
1540 i Skara stifts kyrkliga jordebok
1546 Seem i tiondelängder
1546 Sämss s i kyrkolandbolängd
1546 Ssem i kyrkolandbolängd
1547 i tiondelängder
1547 Zem i jordeböcker
1547+1549 sSäm i jordeböcker
1549 Sem i jordeböcker
Olika stavningar som förekommit i jordebokshandlingar från 1550
Sem 1550 och 1622
Säm 1635 och 1877
Semb 1632 och 1815
Sämb 1632 och 1815
Övriga namnformer
Säm 1552 i Gustaf I:s (Vasa) registratur
Sem 1559 i Gustaf I:s registratur
Sem 1559 i tiondelängder
Semb 1556 i Historiska handlingar
Säm 1561 i tiondelängder
Semp 1557 i särskild längd
Seem 1590 i tiondelängder
Semp 1590 i tiondelängder
Sem 1645 i tiondelängder
Sem 1654 på en geografisk karta och på en beskrivning av en geografisk karta, äldre serien.
Förklaringar:
Gustaf Vasas registratur
Brev och handlingar från och till Gustaf Vasa. Han regerade 1523-60.
Historiska handlingar
Utges av Kungliga Samfundet för utgivandet av handskrifter rörande Skandinaviens historia. De började utges 1816.
Jordebok En liggare över jordegendomar. Under medeltiden fanns det två typer, kyrkliga och privata. De tillkom för att man skulle kunna driva in skatt.
Under Gustaf Vasas tid tillkom det statliga jordeböcker.
Kyrkolandbolängd
En förteckning över icke självägande bönder, som brukade kyrkans jord. Systemet uppstod troligen under senare medeltid i Sverige.
Mantal Det utgjorde från 1600-talet ett mått på skattekraften hos jordegendom.
Ett mantal avsåg att kunde ge uppehälle åt en familj och samtidigt bära en fastställd skatteenhet. Det blev också en måttstock på fastigheternas andel i byns samfälligheter.
Tiondelängder
Förteckning över vilka som skulle betala skatt till kyrkan. Ur detta tionde fick sedan prästen sin lön och klockaren sin ersättning. Den infördes i Sverige redan under 1100-talet.
Man kunde betala i natura. Vi har ju fortfarande prästost – den bästa osten som prästen skulle ha.