månadsarkiv: januari 2014

Gårdarna i Säm, del 1

Ortnamnen i Älvsborgs län
på offentligt uppdrag utgivna av Kungl. Ortnamnskommittén
Del VII: 1 Kinds Härad norra delen, Stockholm 1919
SÄM             I äldre jordeböcker upptagas de tio nuvarande gårdarna. Alla gårdsnamnen äro gamla. – Namnet är sammandraget av ett ursprungligt Sähem, där första ledet är det fornsvenska ’sjö’ och sista ledet hem i dess ursprungligaste betydelse ’vistelseort, bygd’. Anledningen till benämningen är att söka i den byn belägna sjön, som nu heter Sämsjön. Vid Säm Ågården har man funnit rektangel satta stenhällar, som tydligen utgjort en hällkista.
Namnet nämns:
1307              Sääm för första gången
1314              Säms socken i Svenskt diplomatarium (medeltidsbrev)
1346              Säm i Svenskt diplomatarium (medeltidsbrev)
1481              Säm i Handlingar rörande Skandinaviens historia
1517              i Historiska handlingar
1530              i Historiska handlingar
1540              i Skara stifts kyrkliga jordebok
1546              Seem i tiondelängder
1546              Sämss s i kyrkolandbolängd
1546              Ssem i kyrkolandbolängd
1547              i tiondelängder
1547              Zem i jordeböcker
1547+1549    sSäm i jordeböcker
1549              Sem i jordeböcker
Olika stavningar som förekommit i jordebokshandlingar från 1550
Sem               1550 och 1622
Säm               1635 och 1877
Semb             1632 och 1815
Sämb             1632 och 1815
Övriga namnformer
Säm               1552 i Gustaf I:s (Vasa) registratur
Sem               1559 i Gustaf I:s registratur
Sem               1559 i tiondelängder
Semb             1556 i Historiska handlingar
Säm               1561 i tiondelängder
Semp             1557 i särskild längd
Seem             1590 i tiondelängder
Semp             1590 i tiondelängder
Sem               1645 i tiondelängder
Sem               1654 på en geografisk karta och på en beskrivning av en geografisk karta, äldre serien.
Förklaringar:
Gustaf Vasas registratur
                      Brev och handlingar från och till Gustaf Vasa. Han regerade 1523-60.
Historiska handlingar
                      Utges av Kungliga Samfundet för utgivandet av handskrifter rörande Skandinaviens historia. De började utges 1816.
Jordebok       En liggare över jordegendomar. Under medeltiden fanns det två typer, kyrkliga och privata. De tillkom för att man skulle kunna driva in skatt.
Under Gustaf Vasas tid tillkom det statliga jordeböcker.
Kyrkolandbolängd
En förteckning över icke självägande bönder, som brukade kyrkans jord. Systemet uppstod troligen under senare medeltid i Sverige.
Mantal           Det utgjorde från 1600-talet ett mått på skattekraften hos jordegendom.
Ett mantal avsåg att kunde ge uppehälle åt en familj och samtidigt bära en fastställd skatteenhet. Det blev också en måttstock på fastigheternas andel i byns samfälligheter.
Tiondelängder
Förteckning över vilka som skulle betala skatt till kyrkan. Ur detta tionde fick sedan prästen sin lön och klockaren sin ersättning.  Den infördes i Sverige redan under 1100-talet.
Man kunde betala i natura. Vi har ju fortfarande prästost – den bästa osten som prästen skulle ha.

Gårdarna i Säm, del 2

Gård nr 1      Kvarnagården                    ½ frälsehemman (dvs skattebefriat)

+ Kvarnagårdens soldatstom
+ Hästhagen (hus)
Historia
I äldre jordeböcker var det ett kyrkohemman på 1 mantal (särskild längd 1548 och jordebok 1548 var det ett frälsehemman). Kvarnagården hade förr kvarn.
Namnet skrivs
                      Quernagården                    1530 i Historiska handlingar
                      Quernagårdhen                  1540 i Skara stifts kyrkliga jordebok
                      Quernagården                    1550 i jordeböcker
                      Quernagården                    1564 + 1624 i tiondelängder
                      Quarnagården                    1573 i tiondelängder
                      ”                                          1868 i lantmäterihandlingar
                      Qvarnegården                   1604 och 1877 i jordeböcker
                      Qvarnagården                    1622 och 1761 i jordeböcker
                      Qvarnngården                    1630 i tiondelängder
                      Qvärnegården                    1684 i jordeböcker
                      Qvernegården                    1696 i jordeböcker
                      Quarnagården                    1900 i kyrkoböcker
Gård nr 2      Rävagården                       ½ skattehemman
Binamn: Gärdet
                      + Rävängen – Björkbacken (lägenhet)
                      + Kvarnåsen (torp)
                      + Orraholmen (torp)
                      + Södra Torp (lägenhet)
Historia:
I äldre jordeböcker var det ett skattehemman på 1 mantal. Namnet kommer troligen av innehavare, som hetat Räv (Jöns Räff i jordeboken 1573 och Carll R i tiondelängder 1590).
Namnet skrivs
                      Reffwagården                     1564 i tiondelängder
                      Räuagården                        1573 i tiondelängder

Refvegården                       1607 + 1726 i jordeböcker                       Räffgården                         1648 i lantmäterihandlingar

                      Räfvegården                       1650 + 1825 i jordeböcker
                      Refvagården                       1635 + 1756 i jordeböcker
                      Räfvagården                       1640 + 1877 i jordeböcker
Gård nr 3      Lunden                               ½ skattehemman
                      + Gunbers
                      + Ljunghem
                      + Brobacken (hus)
                      + Lundsås (hus)
Historia:
I äldre jordeböcker är det ett kyrkohemman om 1 mantal (i särskild längd 1548 och i jordebok 1550 ett frälsehemman). Det äldsta namnet är Lundagården.
Namnet skrivs
                      Lundagården                      1530 i Historiska handlingar
                      Lundenn                              1548 i särskild längd
                      Lundagården                      1564 + 1586 i tiondelängder
                      Lundegården                      1573 i tiondelängder
                      Lunnagården                      1578 + 82 i tiondelängder
                      Lundhen                              1612 i tiondelängder
                      Lunden                                1660 + 1877 i jordeböcker
Gård nr 4      Bosgården    1 kronohemman (dvs som tillhörde kronan= de styrande)
Historia:
I äldre jordeböcker är det ett kyrkohemman om ett mantal i särskild längd 1548 och i jordebok 150 är det ett frälsehemman. Landsfiskalboställe. Bosgårdar var under fornsvensk tid och medeltid beteckningen på ett förvaltningsställe som löd under ett större gårdskomplex. I Södra Säms fall löd Bosgården under Torpa.
Namnet skrivs
                      Boossgården                       1530 i Historiska handlingar
                      Boszgårdhen                       1540 i Skara stifts kyrkliga jordebok
                      Bosgården                          1548 i särskild längd
Bosgården                        1564 + 1861 it ondelängder och lantmäterihandlingar
Bosgården                        1568 + 1825 + 1908 i jordeböcker
                      Bodsgården                        1572 + 1805 i jordeböcker
                      Bossgården                         1597 + 1877 i jordeböcker
                      Boessgården                       1637 i tiondelängder
                      Botzgården                         1675 + 1680 i jordeböcker
                      Bordsgården                        1900 i kyrkoböcker
Gård nr 5      Stommen                           ½ skattehemman
Binamn: Gärdet
                      + Stomsdal (hus) Säms skolplan
Historia:
I äldre jordeböcker 1548 var det ett kyrkohemman om ett mantal, senare blev det ett frälsehemman. I jordeböckerna 1749-1825 var Stommen gård nr 3.
Stommen anses vara den vikingatida/tidigmedeltid grundgård, som kyrkotomten avsöndrats från. En kyrkoherde hade ofta ett boställe och en stom. Den senare skulle se till att det fanns mat på prästens bord. Den låg oftast gränsande till kyrkotomten.
Namnet skrivs
                      Stommen      1540 i Skara stifts kyrkliga jordebok
                      Sttompnen    1548 i jordeböcker
                      Stompnen      1550 + 1688 i jordeböcker
                      Stommen      1772 + 1877 i jordeböcker
Gård nr 6      Frugården    ¼ frälsehemman
                      +Rudet (lägenhet)
Historia:
Frugården är i äldre jordeböcker ett frälsehemman om ett mantal.
Namnet skrivs
                      Ffrwgardhenn                     1546 i tiondelängder
                      Frwgogården                                            1573 i tiondelängder
                      Frugården                           1582 + 1877 i jordeböcker
                      Frwagården                        1622 i jordeböcker
Gård nr 7      Bagaregården                    ¼ frälsehemman
                      + Berghem
                      + Amerika
Historia:
I äldre jordeböcker ett kyrkohemman om ett mantal.
Namnet skrivs
                      Bakaregården                     1564 i tiondelängder
                      Backaregården                   1604 + 1721 i jordeböcker
                      Bakaregården                     1610 + 1795 i jordeböcker
Bakagården                        1630 i tiondelängder
Bagaregården                    1710 i lantmäterihandlingar
                      Bagaregården                    1805 + 1877 i jordeböcker
Gård nr 8      Fiskaregården
Binamn: Damsberg, Gärdet, Mårdberg
                      + Berghem
                      + Kvastbacken (torp)
                      + Damsberg
Historia:
I äldre jordeböcker är det ett skattehemman om ett mantal. Det hade i jordeböcker 1777-1825 ordningsnr 6.
Namnet skrivs:
                      Fiskegardhen                        1546 i tiondelängder
                      Fiskaregordhen                   1547 i tiondelängder
                      Fiskieregården                    1607 i jordeböcker
                      Fiskaregården                     1683 + 1877 i jordeböcker
                      Fÿskaregården                    1685 + 1716 i jordeböcker
                      Fiskaregården                     1795 + 1815 i jordeböcker
Gård nr 9      Sjögården                          1/2 frälsehemman
                      + Berghem
Historia:
I äldre jordeböcker var det ett kyrkohemman om ett mantal. Sjögården låg förr närmast sjön.
Namnet skrivs:
                      Siogardhn                           1546 i tiondelängder
                      Siögården                           1548 i särskild längd
                      Siögården                           1578 i tiondelängder
Gård nr 10    Ågården                             ¼ skattehemman
Binamn: Gärdet
                      + Ekholmen
                      + Lilla Gärdet
Historia:
I äldre jordeböcker var det ett kyrkohemman om ett mantal. Det var 1550 ett frälsehemman. Det låg förr vid ån.
Namnet skrivs:
                      Åågården                            1530 i Historiska handlingar
                      Åågårdhen                          1540 i Skara stifts kyrkliga jordebok
                      Ågården                              1573 i tiondelängder
                      Agården                              1578 i tiondelängder                            Ågården                              1654 + 1877 i jordeböcker

Gårdarna i Säm, del 3

Toarp            i frälse (säteri/sätesgård som under medeltiden och 1500-talet beboddes av en frälseman, som hade sätesfrihet dvs skattefrihet)

+ Axelstorp (torp)
+ Nybygget (torp)
+ Näset
Historia 
I äldre jordeböcker upptas 3 kyrkohemman om 1 mantal vardera. 1550 betecknas det som frälsehemman. Första ledet i namnet är en fornsvensk genitivform av mansnamnet Tove.
Namnet skrivs:
                      Toffwatorp                          1530 i Historiska handlingar
                      Toffuetörp                          1534 i Gustaf 1s (Vasas) registratur
                      Togatorp                             1540 I Skara stifts kyrkliga jordebok
                      Toorp                                  1550 i jordeböcker
                      Toffvarp                              1559 i Gustaf 1:s registratur
                      Toffuörp                              1561 i tiondelängder
                      Toffworp                             1564 i tiondelängder
                      Toffuarp                              1568 + 1635 i jordeböcker
                      Tofforp (-årp)                     1573 + 1622 i Jordeböcker
                      Tåffuarp                              1578 i jordeböcker
                      Tofuörp                               1593 i jordeböcker
                      Toarp                                  1629 + 1877 i jordeböcker

Gårdarna i Säm, del 4

Gårdarna i Säm, del 4

Attorp                1 frälse (säteri/sätesgård var en gård som under medeltiden och 1500-talet beboddes av en frälseman, som hade sätesfrihet = skattefrihet)

Binamn. Attarp

                             + Brodal (hus)
                             + Hallstenstorpet (torp)
                             + Krakatorp (torp)
                             + Lindholmen (torp)
                             + Pustan
                             + Tillfällan/Hagen (torp)
                             + Tån (hus)
                             + Vidlöten (torp)
Historia:
Attorp nämndes i första gången i en jordebok 1685 i en reduktionsjordebok. I jordeboken 1687 var det säteri och 1719 ett frälsehemman om ett mantal. Första ledet i namnet är troligen fornsvensk genitiv av mansnamnet Atte.
Namnet skrivs:
                             Attetorp           1474 i Handlingar rörande Skandinaviens historia
                             Attorp                1517 i Historiska handlingar
                             ”                           1546 i tiondelängder
                             Attatorp            1547 i tiondelängder
                             Attorp                1553 i Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift
                             Attarp                1600 i kyrkoböcker
                             ”                           1654 på en geografisk karta
                             ”                           1648 i lantmäterihandlingar
                             Attorp                1685 + 1877 i jordeböcker
                             Attarp                1690 + 1719 i jordeböcker